sofieekblom.

jag har börjat om. för nu handlar allt om dig. jag fick en chock när känslan dök upp. känslan som du fick mig att känna. det där ruset i kroppen. allt var så enkelt att börja med, allt var som vanligt. plöstligt ur ingenstans börjar vi krångla till det. jag blev förvirrad och förstod ingenting. jag visste inte vad jag kände eller om det var rätt känsla.

tiden gick och allt gick långsamt. det var bra. det var precis vad jag behövde. jag visste varken vad jag vågade eller ville. det var svårt. jag stod i ett annorlunda val, ett val som jag aldrig behövt ta förut. men jag vet att oavsett vad som händer valde jag rätt. för nu vet jag, nu slipper jag tänka tänk om. jag slipper ångra mig att jag inte chansade.

det tog sin tid men allt blev bara bättre. det där tveksamheten började långsamt men säkert att försvinna. förvirringen försvann och jag  blev säker. tillslut började det mesta ordna sig. ett eller två steg togs och det var precis vad som behövdes.

jag vågar för du gör precis allting rätt. du tänker, du säger och gör precis det jag vill att du ska utan behöva tala om det. jag vet att jag gjort rätt. den känslan hoppas jag står kvar. för när jag är med dig får du allt att kännas som om ingenting spelar någon roll. du gör allt så enkelt.

jag var rädd. rädd för det mesta men nu tänker jag glömma och göra det jag är allra bäst på, skratta och le.